För rätt många år sedan skulle vår gode vän fylla år. Väldigt jämna år så vi skulle då uppvakta honom på något sätt. Vi funderade och grubblade vad vi skulle ge honom för present. Vad ger man en som har allt han behöver och inte behöver?
Vad skulle passa till honom
Han var, och är, en verklig barn och djurvän. Det första gick ju bort men då kom vi på, han ska få en hund. Sagt och gjort. Vi började studera annonser i jakttidningar och annat och hittade till slut en uppfödare som skulle ha valpar ungefär när det var dags för födelsedagen. Vi tingade en valp, finnspets, och såg fram emot när det var dags.
Nu är det ju så att en hundvalp kan man ju inte bara stoppa i en påse, även om det är en fin presentpåse, och räcka fram och säga Grattis. Det fodras som lite mera. Så den tid som var kvar till födelsedagen blev för mig att hitta på något lämpligt att skriva på gratulationskortet när det var dags. På den tiden hade vi hund själva, så varje kväll jag gick kvällspromenad med den, försökte jag komma på en lämplig vers att fylla gratulationskortet med. När vi åkte för att uppvakta honom så hade vi ett antal verser som passade för födelsedagsbarnet. Kruxet var att vi hade ingen hundvalp! Leveransen hade blivit lite försenad, men vi hade i alla fall ett foto av födelsedagspresenten. Samt ett fint kort med följande verser:
En dag under slåttern sommaren trettinie
Kalle Linder ställde undan sin lie
”Hördu Julia du antydde nyss
att vi tillsammans kunde ha lite hyss”.
”Du får väl som du vill”
och stunden den var ljuv
och nästa vår uti april
det föddes en med skruv.
Redan som liten var du full av bus
kompisarna fick allt sig passa
på besök i ert gästfria hus
och replikerna de var vassa.
När du låg på epidemin
kunde ingen vara dyster
gömde termometern med ett flin
trots förmaningar från syster.
På våren spelte ni kula i dagarna sju
de andra skolgossarna och du
de hade väl tusen och du hade fem
ni spelade och de förlorade dem.
Snart blev det mc, en fajter blå
gjord för en men ibland var ni två
det var faktiskt en syn för sägen
när du brände efter Gubbträskvägen.
På väg till ungdomens sommarknog
att bränna, röja och bereda marken
där flickorna planterade pytteskog
som nu vuxit upp till Kronoparken.
Med flickorna hade du ibland lite snärj
deras skrik gick genom ben och märg
när du varsamt lade dem till ro
på de stackars myrornas bo.
I skogen du grundade en god fysik
genom att hugga, bruschla och köra
på det jobbet blev du väl inte rik
och på kvällen var musklerna möra.
Flottningen gillade du högt och rent
det var sol, vind och vatten
det gjorde inget att det blev sent
för man sov ju så gott om natten.
På fotbollsplanen var du en riktig sprinter
fina matcher vi har i minne
många backar stöp på dina finter
du levde högt på ditt spelande sinne.
I jobbet lägger du asfalt med schwung
respekterad och aktad av många
spaden din verkar aldrig bli tung
fastän dagarna oftast blir långa.
Din familj du har så kär
återvänder troget som en myra
varje fredag klockan två sådär
och aldrig senare än fyra.
PV-n, Amazonen och Peugoten du körde
så lugnt att man knappast hörde
numer du glider omkring i Benz
försiktigt så att det knappast känns.
Din ekonomi är sund och stabil
sundare än hos de flesta
när du vill kan du byta bil
och spelinsatserna är modesta.
Dock tog du i bunten en riktig giva
betalte i hästen tjugofem procent
och undrar säkert vad månde bliva
vi hoppas att du inte slantarna bränt.
Jakten och fisket du drömmer om mest
när du sitter i din trevliga våning
på hösten gillar du allra bäst
att passa på skogarnas konung.
På fritiden åker du ut i naturen
till egna små smultronställen
för att studera fisken och djuren
och gärna du skotrar i fjällen.
Röding, öring abborre och mört
fastnar gärna på kroken
med flickor verkar det omöjligt stört
trots att du har den rätta looken.
Ibland har det emellanåt hänt
att du på en ärtig brud har tänt
dina kinder hade upphetsad färg
när du pendlade till Skinnskatteberg.
Vad vi inte riktigt begriper och förstår
Att första versens herdestund
Faktiskt blivit femtio år
GRATTIS KALLE DU FÅR EN HUND!
