Vintern höll på att släppa sitt grepp över naturen i Vindelområdet. Vi som arbetade med drift och underhåll hade upplevt en vintersäsong med lite snö, men relativt kallt på förvintern.
Några rejäla snöfall på eftervintern hade medverkat till att de åkare och traktorägare som har sin försörjning av Kung Bore överlevde denna vinter också.
Veckan före påsk kom en föraning om skönare tider. Upp till tio plusgrader och sol bidrog till glädje och förnöjelse för alla fjällresenärer men med en ökad beredskap och arbetsinsats för de som ansvarar för vägarnas framkomlighet. Planering för avstängning av vägar, lagning av tjälskador och potthål skärptes upp några snäpp.
Svallisen kan bli besvärlig
Detta gällde även tining av trummor. Kylan och snöbristen på förvintern hade gjort att svallis täppte till trummorna.
Ångan är effektiv
Det ökade vattenflödet fick vattnet att stå och dämma mot de fortfarande tjälade vägkropparna där trummorna var tilltäppta. Vädret tog ingen hänsyn till veckodagarna. Den personal som hade beredskap fick tillbringa både vardagar och helger stående i smältvattnet i frejdig kamp med att perforera svallisproppar i svåråtkomliga trumrör med den väsande ångslangen. Ångan är en effektiv arbetskamrat och ett dussintal trummor under ett skift är en normal ranson.
Renarna fyller på energi
Så återvände kylan ett tag och avsmältningen stannade upp, vägarna tålde timmertransporter ett tag till och renarna fick lättföre när de på sin målmedvetna vandring mot fjällen drog iväg längs Vindelälven.
Uppdragen kunde variera
I övrigt kunde uppdragen variera. Som när telefonen ringde tidigt en morgon.
– Jå hä ä a Hilda från Långtbortibyn. Nu är hä sä att n’Hilmer ha vure hem på går’n na daga’na, å nu är hä tjett.
– Är det tätt?
– Pött-tjett! Hä kömm int’en dröppa.
– Jaha och ni har provat att få upp det?
– Vi ha hjartes åt bägge två men hä gäll int’. Kan je göra nånting?
– Vi skulle kunna ånga upp det.
– Ånga, men gå hä?
– Det är ganska effektivt.
– Ha jag allre’hört talas öm. Ti pinkerie?
– Nja, då är det nog inte så hälsosamt. Var det kanske egentligen till vårdcentralen du skulle ringa?
– Men harreje, ä hä int’dit ja ha kömme?
– Nej, men vi har ganska lika telefonnummer.
– Man ä söm i paniken sä ja hört int’ då je svara.
– Ingen fara.
Jag lade på luren och hoppades att det ordnade sig för de hjälpsökande.
